Jag har en liten idé... Som handlar om att jag gärna skulle vilja göra bloggdesigner, och headers... Nejmen, allvarligt talat. Om någon skulle vilja ha en header, eller en bloggdesign så säg bara till, så kan vi snacka lite om hur den ska se ut och sånt där! Är det en bra idé? Skriv i kommentarerna eller i en fråga om ni vill ha en!   

Jag vill ha denna boken. Jag har ju inga barn men jag har en brorsa, och jag vill väldans gärna lära mig mer om ämnet! Mamma eller pappa, om ni läser detta så står den på min önskelista! Okej? :D

Jag funderar på att färga håret i nån rolig färg. Helst blått. Jag har aldrig färgat håret förut, men jag har funderat på det ett tag! Men nu kommer den stora frågan; turkost, eller lite mörkare blå!? Kanske lite mörkare blå eftersom att den tvättas ur med tiden och blir ljusare. Hmmmmm...

Igår hade vi NÄP (Natiionella Ämnes Prov) i Kemi, och på rasten gick vi ut en stund. Då kom det en kvinna som sa: "Vad fin du är!" Till mig. Jag blev lite ställd men sa tack, sen sa hon: "får jag ta bild och ha på facebook?" och jag sa ja. Det var jättekul!!! ^-^ Att människor tittar, och vill ta kort, på mig är ju bara askul!!! :D

Jag hade klistermärken under ögonen, tofsar med pärlor i, lila tröja, gröna/turkosa strumpbyxor, svart tyllkjol, lila benvärmare, orange örhängen och gröna Converse med rosa snören! (For alla interested!) 

Av någon anledning så får vi lära oss, redan när vi är små, att vi ska tycka att något/någon är bäst, finast eller liknande. T.ex det här att andra människor alltid frågar oss: "Vilken är din favoritfärg?" eller: "Vem är din bästis?" Ett annat exempel är ju: "Vad ska du bli när du blir stor?".

   Jag har alltid haft, och har fortfarande, flera jättebra vänner, älskat nästan alla färger och jag vill bli många olika saker. Jag förstår inte riktigt grejen med att alltid behöva välja.

Jag vill bli:

Designer

konditor

självförsörjande

konstnär

trummis/sångare i ett VK band

proffsryttare,

ridlärare

kock

föräldrer

vegan

och en del annat som jag inte kommer ihåg nu. 

Förstår ni att jag har svårt att svara på den frågan!

Mina favoritfärger är:

Turkos

Neonrosa

Solgul

Cerise

Blå

Grön

Röd

Lila

Svart

Vitt

Orange

Några toner av brunt

I stora drag; alla förutom beige, grått och vissa nyanser av brunt. Svårt att svara på den frågan också!

Jag skulle kunna göra sådana här listor hela natten; favoritdjur, favoritmöbel, favoritkläder, favoritartist/band, favoritmusikstil, favoritmaträtt etc. etc.

Jag kommer förmodligen aldrig att ha en favorit av någonting alls! Egentligen så gillar väl de allra flesta flera saker än en inom varje "kategori". Skulle inte livet bli jävligt tråkigt om vi bara inredde i/hade på oss en färg, åt en maträtt, hade en kompis och bara gillade en sak!?

Varför lär vi oss att vi måste begränsa oss till en sak, och hela tiden välja?

P.S Jag är tolv, jag behöver inte veta vad jag ska "bli".

I Torsdags (tror jag...) så gav mamma mig ett paket... Gissa vad som var i!!!!! IIIIIIIHHHH!!!! 

OCH...

SIGNERAD!!!! (Jag vet att det kanske är en kopia, men ändå han som skrivit det från början)

AWESOOOME! (Gå upp i falsett vid det första O:et)

Jag lyssnar på den just nu. Den. Är. Asbra. 

P.S Jag kom just fram till att det inte är en kopia. Hur? Blötte liiite i hörnet, och det blev lite svart runt omkring.   Have Fun! 

Första gången jag hörde ordet hen, jag var kanske 10-11 nånting, så tyckte jag att det var löjligt. Jag tänkte bara på hönor, och förstod inte riktigt. Men sedan lärde jag mig mer om det, och nu, som ni kanske vet, så tycker jag att det är ett jättebra ord! Jag vet att en del människor tänker på hönor när de hör det, men om ni lär er innebörden av ordet så förstår ni nog bättre. Det är ett ord som egentligen bara vill göra det lättare för oss!

Det är inte meningen att hen ska ersätta hon och han, eller att alla ska bli könslösa. Men det är ett bra ord att använda om du inte vet könet på någon, eller om det inte är viktigt vilket kön någon har. Det går snabbare att säga och skriva än hon/han. Det låter dessutom bättre i talspråket!

Sedan kan det ju vara så att vissa människor faktiskt inte känner sig som man eller kvinna, eller känner sig som "ett mellanting", och då är hen också användbart! Så att dessa människor också har någonting att kalla sig för. För grejen med hen är ju, somsagt, inte att alla ska vara likadana. Det finns ju till för att göra världen lite friare, och för att göra det enklare att prata! Tjoflöjt!

Ok. Det blev inget "blogga på Gotland". Jag glömde bort den yttepyyttelilla detaljen: att det krävs internet. Jaja. På Hallegårda (där min farbror bor, och min farfar bodde innan han flyttade till ett äldreboende, där vi alltid bor när vi åker dit) så var det sviiinkallt. Anledning: En måste elda där för att få värme. Farbror hade inte orkat elda jämt under vintern, så temperaturen hade varit ungefär 14-15 grader inomhus. När vi kom eldade han mer, men det tar ju ett tag för ett stort gammalt stenhus att bli varmt igen. Och hela familjen var ju i princip förkylda, så det var ju jättehärligt (jag gillar ironi)!!!!

   Näe, nu har jag klagat klart. Det var faktiskt trevligt. Vi fastnade i ett träd, gick med hunden, åt lunch på ett jättefantastiskt café i Visby, och hälsade på farfar nästan varje dag! :D Han är gladare och piggare nu än förut. Men nu har han diagnosen demens. Det var inte precis någon överraskning, vi har ju märkt att han har dåligt minne. 

   Vi tog dit några foton till honom, ett var från när han var tio år! Nu e han snart 90! På den bilden så var det med tre hästar, som de hade där på gården, och han kom ihåg vad alla tre hette! Men frågar vi honom om han har ätit lunch idag, så kommer han inte ihåg det...

   Föresten, det där caféet ja! Det var litet, och mysigt, med jättegod mat! Det var god mat, och den var fint upplagd, och personalen var trevlig! :D Är det reklam om jag skriver vad det heter? Om ni frågar, så kan ni få namnet! :D