Imogon är det alla hjärtans dag, och världens finaste lilla brorsa fyller år! Det blev ingen uggle-tröja, men en Kung Fu Panda 2-film som han faktiskt hade önskat sig! Jag tror han blir nöjd!   Så här känner jag mig...ungefär. Kollar faktiskt på Mia på Grötö, har kollat på alla avsnitten... Ja, ja en del saker jag tycker om är väl egentligen anpassade för vuxna. Som typ Debatt-programmen, stickning, trädgårdsarbete och jag vill gärna äta ganska bra också. På tal om ingenting så fick, både jag och mamma, en chock idag. Jo, mamma har en kollega som är helt tvärtemot henne, och mig. Den här kollegan bryr sig inte om miljön, fairtrade-märkningar eller jämställdhet. Mamma sa till kollegan att hennes dotter (jag) hade mycket åsikter om saker, och då säger kollegan: "Ja, mina söner (vuxna) har aldrig brytt sig så mycket om sånt. Men jag tror inte pojkar gör det" Mamma svarar då att det nog är individuellt. Kollegan säger då: "Ja, mina söner har sagt att de vill skaffa sig en utländsk flicka för att kunna ha det som hemma" Kollegan skämmer bort sina vuxna söner mycket, och servar de med allt. De behöver tydligen inte hjälpa till att städa eller laga mat alls, även fast de bor hemma. Grejen var ju den också att kollegan tycker att det är helt OK att sönerna tänker så!!! Jag skulle känna mig helt misslyckad om mina (framtida) barn skulle tänka så! Den här kollegan tycker alltså att det är helt okej att hennes söner tänker gifta sig med en utländsk kvinna för att hon ska vara deras lilla hemmafru, och de ska ligga på soffan och dricka öl. Typ. Hon fattar tydligen inte heller att det här inte bara påverkar henne och hennes söner, utan också deras framtida fruar och deras barn och barnbarn som kommer "ärva" deras åsikter och värderingar. Nej, ibland blir jag trött på mänskligheten!